Fordringstvist

Jurist vid fordringstvist

Har någon bestridit ditt betalningskrav – eller kräver någon dig på pengar som du anser att du inte ska betala?

En fordringstvist uppstår när parterna är oense om rätten till betalning. Tvistjuristerna hjälper företag och privatpersoner att bedöma fordringar och invändningar, förhandla med motparten och driva eller försvara betalningskrav.

Om tvisten inte kan lösas genom förhandling kan vi hjälpa till att föra ärendet vidare till domstol.

Få hjälp med din fordringstvist

Vad är en fordringstvist?

En fordringstvist uppstår när en person eller ett företag kräver betalning och den andra parten bestrider betalningsskyldigheten.

Tvisten kan exempelvis handla om huruvida ett avtal har ingåtts, om en tjänst eller vara har levererats på avtalat sätt, hur stort belopp som ska betalas eller om fordringen redan har reglerats.

Är parterna oense om vad som avtalats eller om ett avtalsbrott har skett kan frågan samtidigt vara en avtalstvist.

Att någon skickar en faktura eller framställer ett betalningskrav innebär inte i sig att kravet är rättsligt grundat. Om kravet bestrids måste den som kräver betalning normalt kunna visa varför betalningsskyldighet föreligger.

Vanliga fordringstvister

Bestridna fakturor

Obetalda lån

Skuldebrev

Betalningskrav mellan företag

Konsult- och tjänstefordringar

Krav efter avtalsbrott

Återbetalningskrav

Tvist om fordringens storlek

Invändningar om att betalning redan skett

Preskriptionsfrågor

Vad händer när en faktura bestrids?

Om en faktura bestrids uppstår en tvist om betalningsskyldigheten. Den som kräver betalt bör då bedöma grunden för fordringen och vilken bevisning som finns.

Ett bestridande innebär inte automatiskt att betalningskravet är felaktigt. På motsvarande sätt innebär en utfärdad faktura inte att betalningsskyldigheten är bevisad.

Avtal, e-post, beställningar, leveransunderlag, fakturor, betalningar och annan dokumentation kan få stor betydelse för bedömningen.

Bestridet krav hos Kronofogden

Ett betalningskrav kan under vissa förutsättningar drivas genom ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden.

Om motparten bestrider kravet kan Kronofogden inte avgöra själva tvisten om betalningsskyldigheten. Den som ansökt kan då under vissa förutsättningar begära att målet överlämnas till tingsrätten.

Det är därför viktigt att redan innan ett krav drivs vidare bedöma vilka rättsliga grunder och vilken bevisning som finns. Har du fått ett betalningsföreläggande kan du läsa mer om hur du bestrider krav hos Kronofogden. Gäller ärendet ett krav från ett inkassobolag kan du läsa mer om hjälp vid inkassotvist.

Bevisning i en fordringstvist

Bevisningen är ofta central i en fordringstvist. Vilken part som behöver bevisa en viss omständighet beror på vad parterna påstår och vilken rättslig fråga tvisten gäller.

Relevant bevisning kan exempelvis vara:

skriftliga avtal,
skuldebrev,
offerter och beställningar,
e-post och annan korrespondens,
fakturor,
kontoutdrag och betalningsunderlag,
leveransdokumentation,
vittnesuppgifter.

En tidig genomgång av bevisningen kan ge en bättre bild av möjligheterna att nå framgång och vilka risker som finns med att driva tvisten vidare.

Förhandling och förlikning

Alla fordringstvister behöver inte avgöras i domstol. När parternas juridiska positioner har analyserats kan det finnas möjlighet att nå en förlikning.

Vid bedömningen bör inte bara kravets storlek beaktas utan även bevisläget, kostnaden för en process, möjligheten att faktiskt få betalt och risken att behöva ersätta motpartens rättegångskostnader.

Om parterna når en uppgörelse bör den dokumenteras tydligt.

Stämning om betalning i tingsrätten

Om ett betalningskrav inte kan lösas frivilligt kan tvisten behöva avgöras av tingsrätten.

Talan kan väckas genom en stämningsansökan. Den som blir stämd får normalt möjlighet att lämna ett svaromål och ange varför kravet bestrids.

Under processen får parterna utveckla sina grunder och åberopa sin bevisning. Domstolen kan därefter avgöra om betalningsskyldighet föreligger.

Innan en process inleds bör kravets rättsliga grund, bevisningen och risken för rättegångskostnader analyseras. Har du redan blivit stämd i tingsrätten hjälper vi dig med svaromål och den fortsatta processen. Överväger du i stället att stämma någon hjälper vi dig att bedöma kravet och upprätta stämningsansökan.

Vem betalar kostnaderna vid en fordringstvist?

I ordinära tvistemål är huvudregeln att den part som förlorar ska ersätta motpartens skäliga rättegångskostnader.

För tvister om mindre värden, så kallade förenklade tvistemål, är möjligheten att få ersättning för ombudskostnader betydligt mer begränsad.

Tvistens ekonomiska värde har därför stor betydelse för vilken processstrategi som är lämplig. Gäller kravet ett affärsförhållande mellan bolag kan du läsa mer om kommersiella tvister.

Kan rättsskyddet betala juristkostnaden?

Rättsskydd i hem- eller företagsförsäkring kan under vissa förutsättningar ersätta en del av kostnaden för juridiskt ombud vid en fordringstvist.

Vilka tvister som omfattas, självrisk och högsta ersättningsbelopp beror på försäkringsvillkoren.

Tvistjuristerna kan hjälpa till att bedöma möjligheten att använda rättsskydd.

Vad kostar en jurist vid en fordringstvist?

Kostnaden beror på tvistens värde och omfattning, mängden dokumentation, bevisläget och om ärendet kan lösas genom rådgivning eller förhandling eller behöver drivas i domstol.

I ett tidigt skede kan en juridisk genomgång av fordringen och motpartens invändningar ge underlag för att bedöma om kravet bör drivas vidare.

Har ett betalningskrav blivit en tvist?

Tvistjuristerna hjälper företag och privatpersoner vid bestridna fakturor, betalningskrav och andra fordringstvister.

Kontakta oss för en första bedömning av kravet, invändningarna och vilka möjligheter som finns att lösa eller driva tvisten vidare.

Kontakta Tvistjuristerna