Stämningsansökan och tvistemål

Vill du stämma någon i tingsrätten?

Har en privatperson eller ett företag inte uppfyllt sina skyldigheter och överväger du att gå till domstol?

Innan en stämningsansökan lämnas in är det viktigt att bedöma vad du juridiskt kan kräva, vilka omständigheter som stödjer kravet, vilken bevisning som finns och vilken ekonomisk risk en process innebär.

Tvistjuristerna hjälper företag och privatpersoner att bedöma tvisten, formulera krav, upprätta stämningsansökan och driva tvistemål i tingsrätt.

Få hjälp att bedöma ditt krav

Innan du stämmer någon

1
Bestäm exakt vad du vill kräva.
2
Identifiera den rättsliga grunden för kravet.
3
Samla avtal, korrespondens och annan bevisning.
4
Kontrollera vem kravet ska riktas mot.
5
Bedöm om rätt tingsrätt är behörig.
6
Bedöm process- och kostnadsrisken.
7
Överväg om tvisten kan lösas genom kravbrev, förhandling eller förlikning.

Att ha ett berättigat missnöje är inte alltid samma sak som att ha ett krav som kan vinna framgång i domstol. En juridisk bedömning före en process kan därför vara värdefull.

Hur stämmer man någon?

Den som vill att en civilrättslig tvist ska prövas av domstol kan väcka talan genom att ansöka om stämning.

Den som väcker talan kallas kärande. Den person eller det företag som kravet riktas mot kallas svarande.

Stämningsansökan lämnas till behörig domstol och behöver tydligt beskriva vad käranden vill att domstolen ska besluta och varför.

Vad ska en stämningsansökan innehålla?

En stämningsansökan i ett tvistemål behöver bland annat innehålla ett bestämt yrkande och en redogörelse för de omständigheter som ligger till grund för yrkandet.

Den ska också ange vilken bevisning som åberopas och vad respektive bevis ska styrka.

Om domstolens behörighet inte framgår på annat sätt kan även de omständigheter som gör domstolen behörig behöva anges.

En tydlig och strukturerad stämningsansökan gör det lättare att identifiera vad domstolen faktiskt ska pröva.

Vad kan man stämma någon för?

Tvistemål kan gälla många olika typer av civilrättsliga krav.

Exempel är:

obetalda fakturor och andra fordringar,
avtalsbrott,
lån och skuldebrev,
skadestånd,
felaktigt utförda tjänster,
köp- och leveranstvister,
konsult- och samarbetsavtal,
återbetalningskrav,
andra ekonomiska krav mellan företag eller privatpersoner.

Vilket krav som kan framställas beror på den bakomliggande rättsliga relationen och omständigheterna i det enskilda fallet.

Hur formuleras ett yrkande?

Yrkandet anger vad du vill att domstolen ska besluta.

Vid ett betalningskrav kan det exempelvis handla om att motparten ska förpliktas att betala ett visst belopp tillsammans med eventuell ränta.

Yrkandet behöver vara tillräckligt bestämt för att domstolen och motparten ska förstå vilket avgörande som begärs.

Hur yrkandet bör formuleras beror på vilken typ av talan som förs.

Grunderna för ditt krav

Det räcker inte att ange vad du vill ha. Stämningsansökan behöver också beskriva de omständigheter som gör att du anser dig ha rätt till det du kräver.

Vid ett avtalsbrott, det vill säga en avtalstvist, kan det exempelvis vara relevant att beskriva:

vilket avtal som ingåtts,
vilka skyldigheter motparten haft,
på vilket sätt skyldigheterna inte har fullgjorts,
vilken ekonomisk konsekvens detta har fått.

De relevanta rättsliga och faktiska frågorna skiljer sig från fall till fall.

Vilken bevisning behöver du?

Bevisningen är ofta avgörande för om ett krav kan vinna framgång.

Relevant bevisning kan exempelvis vara:

skriftliga avtal,
skuldebrev,
offerter,
beställningar,
fakturor,
betalningsunderlag,
e-post,
sms,
fotografier,
reklamationer,
leveransdokumentation,
vittnesuppgifter.

Det är inte bara viktigt att ha bevisning. Man behöver också analysera vad varje bevis faktiskt kan styrka.

Betalningskrav – Kronofogden eller tingsrätten?

Om tvisten gäller ett penningkrav kan det i vissa situationer vara möjligt att börja med en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden.

Om kravet bestrids kan den bakomliggande tvisten under vissa förutsättningar överlämnas till tingsrätten. Läs mer om hur motparten kan bestrida krav från Kronofogden.

Vilken väg som är lämplig beror bland annat på typen av krav och om det redan står klart att motparten bestrider betalningsskyldigheten. När parterna är oense om rätten till betalning är det fråga om en fordringstvist.

Vilken tingsrätt ska man stämma vid?

En stämningsansökan måste lämnas till en domstol som är behörig att pröva tvisten.

Vilken tingsrätt som är behörig beror på omständigheterna och på vilken typ av tvist det gäller.

Det kan exempelvis ha betydelse var svaranden har sin hemvist. För vissa typer av tvister finns särskilda forumregler och ett avtal kan i vissa situationer också innehålla en forum- eller skiljeklausul.

Behörighetsfrågan bör därför kontrolleras innan ansökan lämnas in.

Vad händer efter att stämningsansökan skickats in?

Domstolen granskar stämningsansökan.

Om ansökan behöver kompletteras kan domstolen förelägga käranden att rätta eller komplettera den.

Om processen går vidare får svaranden möjlighet att ta ställning till kravet och lämna svaromål. Motparten som har blivit stämd får alltså yttra sig över kravet.

När svaranden bestrider kravet fortsätter handläggningen normalt med förberedelse av tvisten. Det kan ske genom skriftväxling och ofta även muntlig förberedelse.

Kan tvisten lösas genom förlikning?

Ja. Att en stämningsansökan har lämnats in innebär inte att tvisten måste sluta med dom.

Parterna kan träffa en förlikning både före och under processen.

Vid en förlikningsbedömning bör bland annat bevisläget, processrisken, kostnaderna, tidsåtgången och möjligheten att faktiskt få betalt vägas in.

I många tvister kan en väl förhandlad uppgörelse vara ekonomiskt mer fördelaktig än att driva processen hela vägen till dom.

Vad kostar det att stämma någon?

Den ekonomiska risken består av flera delar.

Det kan bland annat finnas kostnader för domstolens ansökningsavgift och för juridiskt ombud.

I ordinära tvistemål gäller som huvudregel att den part som förlorar ska ersätta motpartens skäliga rättegångskostnader.

I förenklade tvistemål gäller särskilda och mer begränsade regler om ersättning för rättegångskostnader.

Kravets ekonomiska värde och processrisken bör därför bedömas innan talan väcks.

Kan rättsskyddet betala juristkostnaden?

Rättsskyddet i hem- eller företagsförsäkring kan under vissa förutsättningar ersätta en del av kostnaden för juridiskt ombud vid en tvist.

Om rättsskydd kan användas beror på bland annat försäkringsvillkoren och vilken typ av tvist det gäller.

Det kan därför vara värdefullt att undersöka försäkringsskyddet innan en mer omfattande domstolsprocess inleds.

Stämma ett företag

När ett företag överväger att stämma ett annat företag bör även de kommersiella konsekvenserna analyseras.

Utöver den juridiska bedömningen kan relationen mellan parterna, möjligheten till fortsatt samarbete, motpartens betalningsförmåga och kostnaden för processen få betydelse.

Tvistjuristerna hjälper företag vid avtalsbrott, fordringar och andra kommersiella tvister.

Behöver man jurist för att stämma någon?

Det finns inget generellt krav på att anlita jurist för att väcka ett vanligt tvistemål.

En process kan däremot innebära komplicerade frågor om exempelvis yrkanden, grunder, bevisning, bevisbörda, rättsliga invändningar och rättegångskostnader.

Juridisk hjälp kan därför vara värdefull redan innan stämningsansökan lämnas in, särskilt vid större eller mer komplicerade tvister.

Överväger du att stämma någon?

Det första steget behöver inte vara att omedelbart lämna in en stämningsansökan.

Tvistjuristerna kan hjälpa dig att bedöma kravet, bevisningen, kostnadsrisken och möjligheten att nå en lösning innan en domstolsprocess inleds. Om kravet bör drivas vidare kan vi hjälpa till med stämningsansökan och den fortsatta processen.

Få en bedömning av ditt krav